Skeppsbyggnad i Luleå – En epok av timmer, hav och världsomseglingar
En ny era efter Karl XII:s död
När Karl XII dog år 1718, hade enorma mängder ekskog i södra Sverige avverkats för krigsfartygens skull. Med södra Sveriges skogar utarmade vände man blickarna norrut – mot de rika skogarna i Norrbotten. Luleå och dess omnejd blev en strategisk plats för skeppsbyggnation.
Skeppsbyggnadens guldålder (1750–1860)
Mellan 1750 och 1860 pågick en intensiv period av skeppsbyggnad i Luleåområdet. Här byggdes både handels- och segelfartyg för nationell och internationell trafik. Varven låg ofta vid vattendrag som kunde utnyttjas för sjösättning och transport av virke.
Exempel från Luleås stolta skeppshistoria
-
1759 – Fregatten Norrland
En stor fregatt med en lastkapacitet på 200 svåra läster (ca 490 ton). Skrovets längd uppgick till 111 fot (ca 33,8 meter) och var 8,1 meter bred midskepps.
-
1815 – Maria Gustafva af Stockholm
Den 2 november strandade detta fartyg i Luleå södra skärgård. Styrman Christian Cullberg blev kvar i Alhamn och bildade familj där. Hans ättling i sjunde generationen, Rasmus Granberg, äger idag träbåten Biffen.
-
1838 – Mary Ann
Detta fartyg seglade jorden runt, något som var sensationellt för sin tid. Hon lämnade Stockholm, passerade Sydney och återvände 1841. Det är det första svenska fartyget som gjorde en världsomsegling.
-
1845 – Briggen Presto
Ett annat fartyg byggt i Luleå, senare sålt till Norge. Enligt uppgift var det det första norska fartyget som seglade jorden runt.
-
1857 – Inkerman
Sjösattes med en lastkapacitet på 197 svåra läster. En kraftfull konstruktion och ett tydligt exempel på den tekniska skickligheten i vid Luleås varv.
Arbetskraft och produktion
Statistik är knapphändig, men år 1838 finns en uppgift om 416 arbetare verksamma inom skeppsbyggnad i Luleå. Antalet varierade troligen beroende på efterfrågan. I snitt tycks omkring 10 skepp per år ha byggts under storhetstiden.
Ett arv att minnas
Skeppsbyggnadsepoken i Luleå är en viktig del av stadens industriella och maritima historia. Den visar på norrbottningarnas tekniska kunnande, handlingskraft och exportambitioner under flera hundra år.
SJÖSTAD – Skeppsbyggnad och sjöfart i Luleå under 350 år
Av: Arvid Moberg