Sjörövare från Luleå – Historien om skepparen Johan Lindberg och briggen Flora
En ed med liv och död som insats
”Jag, Johan Lindberg, betygar och svär vid Gud och Hans heliga evangelium…”
Så inleds den stränga och högtidliga ed som skeppare som Johan Lindberg avlade inför Stockholms rådhusrätt 1807 och 1808. Eden gav honom rätten att föra turkiskt eller medelhavspass för att skydda sig mot sjörövare – ett brott mot eden kunde kosta honom livet.
Originaldokumenten var av hög kvalitet – pergament, tjockt linnepapper och lackförseglade kuvert. Ett hemligt signalbrev fick inte öppnas förrän vid Kap Finisterre.
Bygget av snaubriggen Flora i Dravelsviken
Fartyget Flora byggdes 1806 i Dravelsviken vid Alhamn, Luleå, av skeppsbyggmästare Olof Öström och skeppstimmerman Nils Persson från Måttsund. Hon ägdes av Nathanael och Ol. Hamrén, mättes av Stockholms magistrat sommaren 1807 och var 91,45 fot lång och 26,50 fot bred. Lästetalet uppgick till 123 2/3 svåra läster.
Skeppare Johan Lindberg – från Jean till Juan
Lindberg, ursprungligen från Stockholm, blev skepparborgare i Piteå 1806. Han gick under namnet Jean i Piteå, senare Juan. Med en besättning om 12 man, främst stockholmare, påbörjade han 1808 en resa till England med en last av järn, tjära, beck och trävaror.
Besättningsproblem och nya mannar
Två jungmän rymde kort efter avfärd, och Lindberg fick höja hyrorna. Snart rymde hela besättningen. Ny besättning antogs – en blandning av svenskar och utlänningar. Lasten såldes i England.
Floras mystiska öde – mot Kap Horn och Stilla havet
1811 utfärdade brittiska regeringen ett seglationspass för Flora att lämna London. Där slutar spåren i Europa. Nästa uppgift är att skeppet seglade förbi Kap Horn in i Stilla havet – som möjligen det första svenska fartyg att göra så. Flora, byggd i Luleå, hade försvunnit från den svenska horisonten.
Jean Lindberg blir kapare i Stilla havet
Lindberg började syssla med kaperi i Sydamerika. Han köpte kaparbrev från lokala revolutionsregeringar och ska ha antagit medborgarskap och militär titel där. Hans delägare i Stockholm visste inget – de antog att fartyget förlist.
En ny "svensk" Flora dyker upp i Rio
1818 anlände en tremastad ekbyggd brig under svensk flagg till Rio de Janeiro. Kapten Lindberg visade upp originalhandlingar från Sverige. Sveriges generalkonsul Lorentz Westin anade bedrägeri: briggen var nu av ek och hade tre master – inte alls den furubyggda snaubriggen från Luleå.
Westin anklagade Lindberg offentligt för stöld och bedrägeri, men den brasilianska regeringen vägrade ingripa. I ett formellt brev beskrev Westin skillnaden mellan Lindberg och en vanlig sjörövare som "att den ene rövar i hamn, den andre till sjöss".
Dokumenten hamnar i Riksarkivet
Den 6 mars 1819 skickade Westin 15 dokument som tillhört Lindberg till utrikesexpeditionen i Stockholm. De finns i dag bevarade i Riksarkivet.
Slutet? Eller nya äventyr?
Efter Rio tycks Lindberg ha fortsatt sin karriär som kapare med den nya Flora. Den ursprungliga, furubyggda snaubriggen från Luleå var vid det laget sannolikt uppäten av skeppsmask – om den inte redan blivit något helt annat.